Om segregation i skolor

Uppsatsen är skriven under mina studier inom ungdomsvetenskapen. Jag skulle beskriva rådande problem i kommunala skolor i utsatta bostadsområden med hjälp av en fiktiv skola.

Högstadieskolan jag kommer att beskriva heter Allandyskolan och ligger i stadsdelen Rinkeby i Stockholm. Det är en mångfald av kultur och värderingar som möts i skolans korridorer och i klassrummet dagligen. Skolelevernas demografi sammansätter sig 2007 av 350 elever som talar mer än 30 språk och bakgrund från 60 länder. Jag väljer denna skola pga sin typiska etnisk sammansättning av elever för en skola i en Svensk förort. När jag flyttade från London till Stockholm uppmärksammade jag att befolkningen i Stockholmstad var övervägande av vit-europeisk bakgrund men att det fanns förorter som har människor i prekära livsomständigheter som invånare. Även idag finns i London också områden med liknande invånarprofil som Rinkeby. Ett exempel är Brixton där befolkningen sammansätter sig övervägande av människor med karibisk-afrikansk bakgrund. Men storstaden London visar etnisk mångfald i samtliga stadsdelar och yrken, och inte som i Stockholm genom segregerade stadsdelar. Jag är fångad av den tydliga marginaliseringen av människor med invandrarbakgrund som sker över hela Sverige. Jag iakttar aktuell statistik (se nedan) och medierapportering som kommer från förorterna och misstänker att en diskriminerande etnisk profilering både utifrån och inifrån ligger till grund för upprätthållandet av den höga koncentrationen av människor med invandrarbakgrund, arbetslöshet, bidragsberoendet och låg utbildningsnivå inom de marginaliserade stadsdelen.

Rinkeby är en del av Miljonprogrammet från 1970-talet. I början flyttade svenskar dit men under lågkonjunktur-vågen på 80-talet blev stora delar av dessa lägenheter tomma. Socialförvaltningens initiativ lyckades då att placera "människor med olika former av sociala problem" där. Under 2015, i samband med migrationskrisen, flyttade många flyktingar till området. Då var det drygt 35 000 ensamkommande flyktingbarn som tog emot runtom Sverige då vilket gjorde att "antalet socioekonomiskt utsatta elever [ökade] kraftigt då många nyanlända tog plats i klassrummen". Rinkeby är känt för sin höga koncentration av invandrare och människor med invandrarbakgrund. 91,8% av förortens befolkning hade en första eller andra generationens invandrarbakgrund i slutet av 2020a. Arbetslösheten låg vid 13% (jämförs med 5% arbetslöshet i hela Stockholm stad) och medelinkomsten var ca 50% lägre än medelinkomsten i Stockholm under samma år3b. Bara 79% av eleverna uppnådde gymnasiebehörighet 2020 (68% av elever med svensk bakgrund, 80,4% av eleverna med utländsk bakgrund) och avslutat Grundskola och Gymnasium är det vanligaste högsta utbildningsnivå bland Rinkebys invånare3c. Allmännyttan äger över 50% av alla bostäder i området och bara dryg 5% av invånarna i Rinkeby äger sin bostad (jämfört med knappt 50% bostadsrätter i hela Stockholm). Idag tillhör en stor del av Allandyskolans elever och deras familjer prekariatet, dvs de kännetecknas av territoriell och etnisk diskriminering och svåra livssituationer. Rinkeby är idag hem dominerande för fattiga etniska minoritetsfamiljer som har bosatt sig i området under tidiga 2000-talet och personer som har ihållande utmaningar som t ex långtidssjukdomar. Ensamkommande flyktingbarn bildar synliga kontraster till de etablerade eleverna i skolkorridorer och klassrummen. Allas livsbetingelser är prekära och sköra då de ofta är beroende på statens bidrag, och har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Många elever växer in i ett samhälle då deras språk och resultat i skolan omöjliggör att de kan kvalificerar sig på en arbetsmarknad som alltmer kräver högre utbildning. De "okvalificerade" jobben som blir kvar för dem med skolsvårigheter erbjuder dåliga arbetsvillkor och låg lön som gör att de inte kan förbättra sina situationer och att de lätt glider in i organiserad brottslighet och gängkriminalitet för "snabba" pengar.

Området Järva (som omfattar stadsdelsområdena Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista) var särskilt drabbat av pandemin 2020/2021 av olika anledningar. Under 2021 publicerade Delegationen mot segregation (Delmos) en rapport om sambandet mellan marginaliserade bostadsområden och ökad smittspridning i Järvaområdet. Författarna Suruchi Thapar-Björkert och Karina Villacura (2021) diskuterar varför området drabbades extra hårt under pandemin. Enligt dem är "bristen på information och otillräckliga kunskaper i svenska [samt] trångboddhet, flergenerationslägenheter och fler personer med samhällsviktiga yrken" orsak till extrem smittspridning. Dessutom anges "misstro och brist på förtroende för lokala och nationella myndigheter [och] nedmonteringar av den sociala service" som några orsaker. I samband med pandemin undervisade skolorna helt på distans under vårterminen 2020 och varannan vecka på distans under en del av höstterminen. När eleverna undervisas i klassrummen separeras bänkarna och det anvisas sittplatser under lunchen i matsalen. Men ändå ökade smittspridningen bland gymnasieeleverna och deras familjer. Det s k "nya normala" under corona-pandemin är att eleverna vistas mer i hemmet bland sina familjer än med klasskamrater och pedagogerna i klassrummet och fritidsverksamheten. I Rinkeby finns ingen kulturell eller etnisk majoritet, men bland ungdomarna finns det en delad upplevelse av att vara stigmatiserad pga sin invandrarbakgrund, en delad skolkultur och en delad dialekt (förortssvenska) som är majoritetens normer bland eleverna. På grund av distansundervisning och följande bristande utmaning att "möta" majoritetssamhällets normer uteblir ansträngningen att "smälta in" med de andra eleverna. Eleverna är snarare uppmuntrade att umgås med sina familjemedlemmar och andra som har en liknande religion, kultur och historia eftersom det erbjuder sig mera naturligt i vardagen. Således förstärks etniska enklaver där unga från respektive kulturella, religiösa och/eller etniska bakgrund bildar gemenskaper enligt den "invandrar"-klassificering som de tilldelats och som är annorlunda från normen. En till effekt av distansundervisningen är att deras kunskaper i svenska påverkas och förbättras inte eller bara marginellt. För eleverna som inte behärskar språket väl eller har problem hemma är det även svårt att hålla fokus och hänga med i undervisningen på distans och de kommer efter med närvaro och kunskapsresultaten. Detta förvärrar ytterligare dessa elevernas möjligheter att kunna påverka sin egen utveckling och förstärker effekten av andrafieringen (att vara annorlunda än majoriteten i samhället: i Svergige är det "vit medelklass"). När skolan återgår till undervisning på plats syns det hur klyftorna bland eleverna från olika enklaver och den totala segregationen i området har blivit större. Elevernas resultat sjunker och skolmisslyckande är alltmer vanligt. En tredjedel av eleverna saknade gymnasiebehörighet 2020. Det finns elever som vill lära sig och presterar väl, men deras nivå kan sällan bemötas eftersom pedagogernas uppmärksamhet gäller att anpassa undervisningen till de kunskapssvaga eleverna. Frustration och rädsla bland ungdomarna gör att aggression, gängkriminalitet, främlingsfientlighet och diskriminering ökar inte minst mot förortsvenskar (människor med svensk ursprung som bor i förorten). "White flight" är ett fenomen som innebär att människor med skandinavisk etnisk ursprung flyttar ut från sitt bostadsområde (i detta sammanhang Rinkeby). Våldet och majoritetens brist av behärskandet av det svenska språket bidrar till att de upplever känslan av att det inte längre passar in och de söker sig till områden där de inte är en minoritet.

Förutom kulturell och etnisk tillhörighet är även genus en viktig fråga för eleverna. Det är huvudsakligen det extrem-manliga och det extrem-kvinnliga som anses som normen. Ur Maria Bäckman's bok "Miljonsvennar" framgår att unga kvinnor i skolan måste konstant förhålla sig till en en fördom om svenska tjejer. Stereotypen av "den svenska bimbon"a är en "jättesvensk tjej" som förenar det blonda, det feminina och sexuella. Denna bild vill många tjejer ta avstånd från eftersom den också hänger ihop med "horryktet" som är "det värsta som kan hända en tjej"11b. Svenska tjejer uppfattas med en nedsättande syn och de får lättare ett dålig rykte. Unga kvinnor hittar olika strategier att förhålla sig till stereotypen11c. Ibland väljer de t ex att distansera sig från sin egen härkomst genom språk, värderingar, utseende och umgänge, då att vara svensk jämställs med att vara "sexuellt lössläppt" och orespektabel flicka. Istället för att utveckla sin egen personlighet är flickorna, och de gäller ju även manliga elever som t ex "invandrarkillar", tvungna att antingen fylla i eller rebellera mot det befintliga stereotypen. Då dessa stereotyper konstant diskuteras blir individerna till "i andras ögon och genom andras tilltal"11d. Även unga kvinnor med invandrarbakgrund utmanar normen av den perfekta balansen av social engagemang och sexuel försikt. Fanny Ambjörnsson beskriver i "I en klass för sig" hur Samira kontrasterar normerna som gäller bland den etablerade tjejgruppen i klassen. Hon är motsatsen till gemenskapen genom att t ex utebli från från "klassfester och discon" och uppfattas således som en förtryckt och osjälvständigt och "osynligt" tjeja. Samiras existens skapar en "positiv exempel i kategorin "svensk tjej" och en "oproblematiskt självklar" gemenskap genom att inte tillhör denna grupp. Samiras egenskaper uppfattas som ointressanta och beklagansvärda och speglar således motsatsen av de önskvärda egenskaper som de andra tjejerna strävar efter. Samira fungerar som en "spegelvägg"14b och förenar alla som är ense över och strävar efter att vara "öppen, självständig, svensk tjej"14c i en gemenskap. Vidare beskriver Ambjörnsson hur mycket fokus det läggs just på formandet av kroppen enligt en viss könsideal, alltså på hur folk ser ut istället för på vad folk gör. Att "kroppen [är] en central utgångspunkt i urskiljandet av män och kvinnor"a betyder just att kroppens utseende är betydelsefullt i kategoriseringen av manligt och kvinnligt. Men Ambjörnssons ungdomarna är överens att "tjejer och killar liknar varandra mer än de skiljer sig"15b. T ex fritidsintressen eller yrkesintressen beskrivs inte som avgörande i avgränsningen. "Inget yrke är speciellt kvinnlig" tycker Jenny och Tina i Ambjörnssons intervju15c. Dock framgår det ur Åsa Bergmans artikel "Frihet och vägledning" att t ex föreningslivet upprätthåller genusspecifik segregation. Många föreningsaktiviter är faktisk könsspecifika, så som idrott eller handverksgrupper. Intressen spelar en stor roll när ungdomar bestämmer sig för att vara del i en studiecirkel. Generellt skiljer studieförbunden sig från idrottsförbund i och med erbjudandet av kulturell och kreativ innehåll. Huvudsakligen handlar dock alla dessa grupper om "gemenskap, personlig bekräftelse och utveckling" och därför kan kreativa och kulturella studiecirklar vara attraktiva även för ungdomar som t ex i skolsammanhanget upplever utanförskap pga sina intressen och som inte matchar den könstypiska idealbilden (som t ex att vara en kvinnlig rockartist).

I området finns även en liten privat högstadieskola som upplevs av både föräldrar och elever som trygg. Även där kommer eleverna från olika etniska och kulturella bakgrunder. Där finns övervägande elever med goda språkfärdigheter i svenska. Skolan skiljer sig åt Allandyskolan genom starka resurser och goda arbetsvillkor för pedagogerna. Eleverna arbetar i lugn miljö och deras pedagoger visar engagemang för en framgångsrik lärmiljö och förmedling av kunskap. De har övervägande positiva resultat och presterar högt i jämförelse med genomsnittet för elever i området. Denna privata skola behöver inte investera mycket energi på att stänga socioekonomiska klyftor mellan eleverna och kan således fokusera på kunskapsförmedling. De lyfter regelbundet samtal och övningar kring orättvisa, diskriminering och mobbning. Denna skola skapar en långsiktig integration för just dess elever genom att utbilda ungdomarna i kosmopolitiska värderingar och jobbar på så sätt brottsförebyggande. Men skolans existens i sig upprätthåller socioekonomisk segregation genom att erbjuda en kunskapsorienterat variant enbart till ekonomisk trygga familjer. Invandrarfrågan och dess betydelse för segregation i skolor förblir stor och det är främst eleverna på Allandyskolan och andra kommunala skolor som får ytterligare bördor genom låg utbildningsnivå samt dåliga framtidsmöjligheter så länge skolorna sorteras efter tillhörighet till sociala och etniska grupper och inga lösningar finns för att bemöta elevernas utmaningar i socioekonomisk blandade klasser.

Referenser:

Tryckta källor

Ambjörnsson, Fanny (2003). I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront förlag.

Bergman, Åsa (2010). "Frihet och vägledning- Ungdomars motiv att spela i organiserad form". I Bjälesjö, J., Håkansson P. och Lundin A., J. (red.). Mycket mer än bara rock: musik, ungdom och organisering. Stockholm: Premiss förlag, 10-23.

Brustad, L. (2010). "Repa i studiecirkel - Hur fan gör man annars?". I Bjälesjö, J., Håkansson, P. & Lundin, J. A. (red.) "Mycket mer än bara rock" - musik, ungdom och organisering. Stockholm: Premiss förlag, ss. 58-72.

Bäckman, Maria. (2009). Miljonsvennar. Göteborg/Stockholm: Makadam förlag.

Kallstenius, J. (2013). De mångkulturella innerstadsskolorna. Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm. I Bunar, N. & Sernhede, O. (red.) Skolan och ojämlikhetens urbana geografi: om skola, staden och valfriheten. Daidalos: Göteborg

Kellokumpu, Johan. 2010. Självorganisering, egenorganisering eller oorganisering? - Ungdomars musikengagemang i Stockholms stad. I Bjälesjö, J., Håkansson P. och Lundin A., J. (red.). Mycket mer än bara rock: musik, ungdom och organisering. Stockholm: Premiss förlag, ss. 106-115.

Sernhede, O., Rosales, R. L. & Söderman, J. (2019). När betongen rättar sin rygg. Daidalos: Göteborg

Digitala källor

Migrationsinfo.se (2021). Ensamkommande barn. https://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/asylsokande-i-sverige/ensamkommande-barn/ [2022-01-11]

Nyman, Jan (2007). På Rinkebyskolan vändes trenden Göteborgs Posten. 21:a maj. https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/p%C3%A5-rinkebyskolan-v%C3%A4ndes-trenden-1.1175563 [2021-12-28]

Stockholm Stad (2020a). Områdesfakta Stadsdel Rinkeby. Stockholm: Stockholm Stad. https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/statistik/omradesfakta/vasterort/rinkeby-kista/rinkeby.pdf [2021-12-28]

Stockholm Stad (2020b). Områdesfakta Stockholm Hela Stad. Stockholm: Stockholm Stad. [online]https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och-fakta/statistik/omradesfakta/hela-staden.pdf [2021-12-28]

Thurfjell, Karin (2019). Fler utsatta barn tvingar Rinkebyskola skära ner Svenska Dagbladet. 27:e januari https://www.svd.se/fler-utsatta-barn--rinkebyskola-tvingas-skara-ner [2021-12-28]

Thapar-Björkert, Suruchi och Villacura, Karina (2021). Röster från Järva: covid-19, segregation

och det vardagliga livet (Artikel 2021:10) i Externa Perspektiv: Segregation och covid-19. Stockholm: Delegationen mot segregation (Delmos) https://www.delmos.se/wp-content/uploads/2021/02/Suruchi_Karina.pdf [2021-12-29]